Förord
Att vara ensam eller vara i ensamhet – vad väcker det för känslor? Är dom positiva eller negativa? Måste känslor värderas? Dessvärre tenderar vi människor att värdera känslolägen som bra eller dåliga. I den tid vi lever nu är lycka högt skattad. Alla ska vara lyckliga – snudd på euforiska. Känslolägen däremellan är också rätt okay. Men hur ställer vi oss gentemot aggressivitet, ledsamhet och sorg? Dessa känslor är det många som har svårt att hantera, både hos sig själva och hos andra. Vanliga reaktioner brukar vara rädsla och handlingsförlamning. Men förbannade blir vi ju alla då och då! Nog har väl både du och jag fällt en tår i sorg eller saknad över en svunnen kärlek eller en bortgången vän. Vari ligger svårigheten att möta och hantera detta? Livet blir så mycket lättare om vi vågar acceptera andras och vårt eget unika och genuina känslocentrum utan rädsla. Och våga möta ensamheten utan rädsla.

Är ensamhet en känsla eller ett tillstånd? Om det är ett tillstånd så väljs det av fler och fler eftersom antalet singelhushåll i Sverige växer i antal. Visste ni att Sverige toppar statistiken över antalet singelhushåll per capita i Europa? Vad säger det oss om ensamhet? Är den självvald eller påtvingad?

Min nyfikenhet har alltid drivit mitt nav och nu kände jag mig manad att söka svar på alla mina frågor beträffande ensamhet. Jag bestämde mig för att intervjua ett antal personer mellan 13 och 90 år för att på så sätt ta reda på deras uppfattning om, upplevelse av, förhållning till och känslor inför ensamheten. Det visade sig vara ett ämne som de flesta sällan eller aldrig tidigare berört i samtal med nära och kära. De intervjuade berättade om olika varianter av ensamhet; kopplad till en händelse som efterlämnade honom eller henne i sorg, isolering eller i en påtvingad ensamhet eller rent utav i ett utanförskap. Många ansåg ensamheten vara behövlig och/eller nödvändig för att bl.a. hämta energi, landa i sig själv, ladda batterierna och för att få tänka en tanke till slut.

Det här är ingen vetenskaplig studie utan bygger enbart på min egen genuina nyfikenhet på människor; deras sätt att vara, tänka på och förhålla sig till sig själva och sin omgivning.

Ensamhet är spännande; Underbar då den är självvald! Fruktansvärd om den är påtvingad!