Men vem/vilka får/ska/blir kallade för terrorist(er)?
Ja, svaret på den frågan och svaret på i princip alla frågor är att det är relativt och i många fall ganska godtyckligt. Jag googlar på ordet terrorist och följande kommer upp på skärmen, (wikipedia), jag citerar:
“Terrorism (från latin terror ‘rädsla, fruktan’) avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar. Begreppet härstammar från Jakobinernas s.k. regime de la terreur, under franska revolutionen i slutet på 1700-talet. Det är ett slag av politisk brottslighet.
Internationellt etablerade definitioner av terrorism inkluderar endast de handlingar som har som syfte att skapa skräck, vilka utförs för att uppnå ett ideologiskt mål och som har en uppsåtlig inriktning mot att bortse från civila personers säkerhet. Därmed kontrasteras terrorism mot enskilda våldsdåd. Vissa definitioner inkluderar dock att våldshandlingarna ska vara olagliga. För att en serie våldshandling ska kallas terrorism ska aktören vara en icke-stat. Om aktören i stället är en stat, kallas samma handling i de flesta västländer[trovärdig källa?] istället statsterrorism eller en krigshandling. Brott mot krigets lagar faller därmed utanför terrorismbegreppet. Terrorbombning kallas inte för terrorism.
Terrorism har använts av en bred skara politiska organisationer för att genomdriva sina mål; både högerinriktade och vänsterinriktade politiska organisationer liksom religiösa, nationalistiska, etniska och revolutionära grupper samt regeringar. Terrorism refererar till ett fenomen som inkluderar den faktiska aktionen, liksom de ansvariga och deras motiv. En person som praktiserar terrorism kallas för terrorist.
Den som av en part betraktas som terrorist kan av en annan part kallas för frihetskämpe. Ett exempel är fredspristagaren Nelson Mandela som fortfarande 2008 stod på USA:s terroristlista.”

Jahaja. Jag repeterar: För att en serie våldshandling ska kallas terrorism ska aktören vara en “icke-stat”. Om aktören istället är en stat då kallar vi det för krigshandling. Är inte det en farlig lek med ord? tänker jag. Samma handling uttrycker sig olika i ord och därmed uppfattas exakt samma handling som två olika saker. Klassificeras Syriens ledare Bashar al-Assad som terrorist? En man som håller sitt eget folk (de som ännu inte lyckats fly från ruinerna) i daglig skräck för nedfallande bomber, cyanidattacker, artillerianfall… Klassificeras Putin som en terrorist? En man som samarbetar med al-Assad och tillåter att bomber fälls över Syrien? Klassificeras Trump som terrorist? Som även han initierar och godkänner bombanfall över det redan sönderbombade Syrien? Nej men det gör de ju självklart inte. Det vet vi redan att de kallas för “krigsherrar”/politiska ledare som rensar världen ifrån terrorister. Tre män som tillsammans har bidragit till att miljontals människor i skräck har flytt från sina hem och spridits ut och in i andra länder där de hoppas på att kunna etablera nya liv. Självklart har IS, Islamiska Staten, bidragit med att folk är på flykt. Men de är redan klassificerade som terrorister, även fast de kallas just för “stat”. Så var ligger skillnaden? I tillvägagångssättet svarar många. Men om resultatet av handlingen är detsamma? Att resultatet är att människor känner/upplever skräck och mördas på de mest horribla sätt. Jag ställer bara frågan, varför gör vi skillnad?

Den 7:e april i år stal/kapade en person en lastbil och körde med hög hastighet nerför gågatan Drottninggatan i centrala Stockholm. Ett antal personer blev påkörda och resultat blev att fyra personer omkom och runt 15 personer skadades. Det klassificeras av media och av många som en terrorattack då media uppger att mannen som körde lastbilen har kopplingar till någon jihadistisk miljö.

Den 11:e juli 2003 körde en person sin bil rakt igenom folkmassorna på gågatan Västerlånggatan i centrala Stockholm. Resultatet av den vansinnesfärden blev två döda och sexton skadade. Föraren klassificerades ha en allvarlig psykisk störning då han uppgav att hans bil var “fjärrstyrd”.

Två handlingar med samma resultat klassificeras olika.

Låt mig ta ett annat exempel. Varje år misshandlas i genomsnitt 20 kvinnor till döds av en närstående i Sverige. Denna närstående är en äkta man, sambo, pojkvän eller en före detta av desamma. Döden i den nära relationen är ett resultat av en längre tids våldsutövning. En tid då kvinnan har blivit terroriserad och misshandlad, oftast i sitt eget hem där tryggheten ska råda. En misshandel som ofta bevittnas av barn. Brottsförebyggande rådet (Brå) har uppskattat att endast vart femte fall av våld mot kvinnor anmäls till polisen. Beträffande sexualvåld specifikt anmäls endast 23 procent till polisen. Detta innebär att mörkertalet av alla de kvinnor som utsätts för våld är högt. Men dessa män som utför misshandel mot värnlösa kvinnor, som mördar “sina” kvinnor, de är inte kopplade till någon “stat” och benämns följaktligen inte som terrorister. Även fast de terroriserar i allra högsta grad.

Så har vi en benämning som kallas för “hedersrelaterat våld”. Googlar jag på det så framkommer följande, jag citerar (från http://www.nck.uu.se):
“Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. Hedersrelaterat våld och handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.”
Terroristiskt i allra högsta grad kan man tycka. Men återigen är våldet inte kopplat till någon “stat”. Här kopplar vi istället in ordet “heder”. Som om det skulle kunna finnas något som helst våld som skulle kunna sammanknippas med någon slags heder. Absurt, makabert tänker jag.

Våld är våld, oavsett vem som utövar våldet. Mord är mord, oavsett vem som utför mordet. Det finns människor som spränger sig själva i luften. Det finns människor som spränger människor i luften. Men vi väljer att kalla samma sak med olika ord. Varför? För att vi ”rättfärdigar” den ena handlingen helt beroende på förövaren, eller? Vi vet alla att våld föder våld, hat föder hat, vedergällning leder till vedergällning. Vi vet också att kärlek föder kärlek och eftergift leder till eftergift. Det är ljuset som måste skingra mörkret.