Dags att ta bussen hem till Dalarna.

Klockan visar tiden för avgång, busschauffören ska precis stänga dörrarna då en man kommer springande med en…??? Är det en rullstol..?? Men var är då den som ska sitta i rullstolen?? Jag tittar nyfiket (såklart!!!) en gång till… nej det är ingen rullstol, det är en hopfällbar cykel! Smart! Jäkligt smart att få till ett sådant litet paket av en cykel, tänker jag. Ser lite rostig ut, gammal, väl använd, kanske t.o.m. antik?… Busschauffören har redan skyndat ut och hjälper till med att lasta in cykeln. Chauffören sätter sig hastigt ned, verkar som att han är mycket noga med att hålla tiden och nu har vi hunnit bli några minuter sena iväg. Mannen med cykeln ser riktigt glad ut, tittar mig rakt in i ögonen och ler stort. Jag ler tillbaka. Han sätter sig på sätet framför mig. Jag lyssnar då han pratar med chauffören:

– Joo, jag har ingen biljett då det blev så bråttom men jag köper en via nätet nu, direkt här på bussen.

Han försöker men det går inte så bra då bussen redan avgått och turen inte längre finns kvar som ”köpes” på Swebus hemsida. Knepigt. Jaja… Han vänder sig mot mig och frågar om han kan få låna min telefon och ringa till Swebus? Han förklarar att han inte har något svenskt mobilabonnemang då han bott utomlands. Hans IPhone kopplar han enbart till WiFi!

– Jaaa, okay, visst, varsågod!

Han tackar och ringer upp, får köpa sin biljett men då han vill ha mitt mobilnr för att ”bekräfta” köpet säger jag stopp. Inte vill jag ha hans biljett i min mobil. Jag får prata med Swebus och förklarar läget. Ok, han får bekräftelse på köpet via mail, vilket funkar direkt! Han glad = jag nöjd. Det var inledningen till ett samtal som sträckte ut sig över hela hemresan. Två och en halv timmes prat!!! Han hade bott i USA och var nu ganska så nyligen hemkommen från London där han forskat på och om tre män som, enligt honom, hade något ”speciellt” ihop. Männen är eller kanske snarare var då de alla tre avlidit:

Ernst Gombrich, Karl Popper och Friedrich Hayek.

Namnen säger mig absolut ingenting! Nada! Men ”forskaren” är mer än villig att dela med sig av sina kunskaper och sin forskning. Sir Ernst Hans Josef Gombrich, född 30 mars 1909 i Wien, död 3 november 2001 i London, var österrikisk konsthistoriker.

Efter att ha disputerat i konsthistoria och skrivit En liten världshistoria (1936 i tysk upplaga), emigrerade han 1936 till London. Under andra världskriget arbetade han för BBC och var 1959-76 direktör för Warburg Institute och professor i konsthistoria vid universitetet i London. År 1950 utgavs den första upplagan av ”Konstens historia” (”The Story of Art”), boken, som i början var tänkt som inlärningsmaterial för barn, uppskattas vara den bäst säljande konstboken genom tiderna.

Han blev Fellow av British Academy 1960, och invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Sir Karl Raimund Popper, född 28 juli 1902 i Wien, död 17 september 1994 i London, var en österrikiskfödd brittisk filosof,vetenskapsteoretiker och politisk teoretiker.

Popper var en av de mest inflytelserika vetenskapsfilosoferna under 1900-talet, tillsammans med bland andra Thomas Samuel Kuhnoch Imre Lakatos.^[1] Han underströk falsifierbarhet som grunden för vetenskaplig verksamhet. I sina politiskt-filosofiska böcker om ”Det öppna samhället och dess fiender” levererade han också stark kritik mot all form av auktoritarism. Han vänder sig särskilt motPlaton, Hegel och Marx.

Popper föddes som son till en advokat med judiskt ursprung i Österrike. Han var ursprungligen verksam i Tyskland, främst som filosof, med specialiteten vetenskapsteori. Efter Anschluss emigrerade han till Nya Zeeland, och senare till Storbritannien.

Friedrich August von Hayek [ha´jεk], född 8 maj 1899 i Wien, död 23 mars 1992 i Freiburg im Breisgau, Baden-Württemberg, var en österrikisk– brittisk nationalekonom och politisk filosof. Hayek förespråkade klassisk liberalism och var motståndare till socialismoch kollektivism. Han erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 tillsammans medGunnar Myrdal med följande motivering av Nobelkommittén: ”för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt för studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella fenomen”.^[2] Hayek kritiserade John Maynard Keynesförespråkande av statligt inflytande över marknadsekonomin och var en central gestalt inom den österrikiska skolan.

Åren 1927-31 var Hayek chef för konjunkturinstitutet i Wien, 1931-50 professor i nationalekonomi vid London School of Economicsoch 1950-62 vid University of Chicago, senare vid Freiburgs universitet och Salzburgs universitet.^[3]

 Hmmm…jaha, joooo, det som är intressant och det som ”forskaren” är ute efter är att visa, beskriva deras nära vänskap och vad kunskapsutbytet dem sinsemellan har påverkat tiden, vetenskapen och filosofin under och efter deras livstid. ”Forskaren” är fylld av entusiasm och energi. Hans ögon lyser då han berättar om sina gubbar. Jag frågar om han lever mer i det förflutna än i nutiden?

– Nej, absolut inte, men just nu är det spännande. Förut levde jag i framtiden, höll på med framtidsforskning.

– Jaha, spännande! Vad forskade du då om? Kan du ge mig någon info om något som kommer att bli banbrytande?

Han ler, han ler väldigt mycket, han är väldigt glad och positiv. Han tar ett exempel.

– Det som hänt och fortsätter hända, det är forskningen om hur vi kan använda oss mer av kristaller. Du vet microchipsen är ju ”kristaller” osv.

– Jooo, svarar jag, jag hänger med.

– Jooo, fortsätter han. Jag har bl.a. forskat på växter och ljus, och det man kan se är att snart kommer lysrören funka med kristaller istället som ger ett ”äkta ljus” och som bidrar till syresättningen i rummet.

– Jaha, säger jag, då behöver vi ju inte öppna fönstren eller ha någon air-condition.

– Nej just det, svarar han, mycket bättre och mycket billigare!

Ojojoj…så han pratar…ojojoj…som jag pratar, vi pratar o så mycket, kastar oss i ämnen, hit och dit, trevligt, vi har det förbannat trevligt. Jag frågar om han är på facebook? Jooo, han finns där men är inte så aktiv. Jag frågar om det är okay att jag ”addar” honom där? Visst, det är okay. Han ska vidare upp till Dala-Järna där han har en kompis han ska bo hos ett tag. Han vet inte om han kan bli hämtad vid busstationen. Det blåser och snöar ute, är rått och kallt. Han får inte tag på sin kompis men tröstar sig med att han har ju sin hopfällbara cykel och det är inte mer än max 3 km från hållplatsen hem till kompisen. Och på Swebus fick han ta med sig cykeln till skillnad mot ”Masexpressen” där han blev nekad, ingen cykel med där inte. Trots att han hade köpt biljett fick han inte åka med, vilket gjorde honom en smula arg men, förtreten hade han hållit för sig själv, varit trevlig och bett chauffören skriva en notis om cykelförbudet. Nu skulle han försöka få tillbaka pengarna han hunnit betala för en outnyttjad biljett. Tveksamt om han skulle åka med ”Masexpressen”. i fortsättningen. Det var därför han kom så sent till Swebus utan någon biljett. Jag berättar att jag ätit gott, mycket gott på den mysiga vegetariska restaurangen i Dala-Järna.

– Min kompis bor granne med restaurangen, utropar han.

– Kul! Mysigt där.

– Ja, verkligen.

Tänk så mycket jag får reda på, så mycket jag får lära mig bara genom att slå mig i slang med någon jag inte känner!

Tack för ressällskapet! Gör det du med!

Slå dig i slang med någon!